Satungen

Idag så stannade allting upp när min blick sökte sig till himlens höjder. 
Precis som förr. Ja förr
När det var spännande att åka in till stan och ett äventyr att åka till en ny stad.
När gatorna var mitt vardagsrum och skolan allt jag gjorde
När det fortfarande låg framför mig, det stora klivet
Då kunde jag stanna och kolla
Se på allt
Och i den stunden stillades tankarna
som 
vattnet bakom en vågbrytare
Den allra ljuvaste av tystnad
Lugn
Det är något som jag inte förstod av vuxenlivet
Det ständiga
ständiga porlandet 
Det enda jag blir nostalgisk över är den totala hänförelsen
Av något så simpelt som himlen bakom molnen, som rör sig bakom löven som sitter på träden och tumlar runt i vinden.